farbror sorg knyter ihop sig i fosterställning det ropar i hans bröst hjälp men ingen hör ingen ser ingen säger hejsan svejsan snart går solen ner månen högt på himlen breder ut sig rund och guldig men frånvarande och kall snart får du sova viskar tröst och det blir morgon ljuset får en annan lyster kanske allt blir bra igen