Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

tjugo.

jag gick ut. ramlade runt på barnfamiljernas garageuppfarter

lät cigarettröken tränga in

älskade med den när de inte såg

tog den i munnen

sög ut allt giftigt

 

du var den enda drog jag aldrig rörde

den enda som jag tålde

den enda som dödade

 

mig. färgerna skiftade i ditt hår.

lysrören gjorde mig ful

vi var gröna som handfatsmöglet

och jag skulle spy om du kom närmre

 

så skit i mig

det är så man överlever

 

du hade täckt för ögonen

med en äcklig handduk

som luktade dött

och du låg på golvet

 

förfärligt nära

med en hand nära

så nära

min

 

jag viskade:

 

du är den enda drog jag aldrig rört

den enda som jag tål

den enda som dödar

 

mig. färgerna skiftade i ditt hår.

lysrören gjorde mig ful

vi var gröna som handfatsmöglet

och jag skulle spy om du kom närmre

 

du kom aldrig närmre




Fri vers av Desert dust
Läst 976 gånger och applåderad av 28 personer
Publicerad 2009-10-13 22:45



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Du skriver alldeles fantastiskt.
2011-10-02

  ExtraordinaryMe
den är helt enkelt underbar, förstår du det?
2011-01-31

  zazaphira
applåd
2009-10-22

  Moa Paulsson
jag älskar ombytligheten.
kontrasterna.
upprepningarna.
bildspråket.
allt.
allt, allt, allt älskar jag.
jag vet att jag bara kan applåder en gång, men kunde jag så skulle det vara tusen.
2009-10-15

  inutimonster
så extemt bildrik, tydlig. gillar upplägget också, gillar upprepningen. gillar det ärliga fulvackra supersnygga. har längtat efter att läsa nåt nytt från dig, och det här är bra. grymt bra!
2009-10-14
  > Nästa text
< Föregående

Desert dust
Desert dust