Kanske bara visste vi

eller insåg

att det inte fanns några alternativ.

Vi vidrör

så mycket i vår

vardag

att det liksom ännu känns

himmelskt att få komma hem och bara

vidröra varandra.

För jag saknar din vassa armbåge

de nätter vi inte delar

och smulorna du envist

lämnar kvar på bordet.

Och allt i sin helhet

lämnar inget suddigt

i våra penseldrag

på canvas.

Jag ska dela resten av mitt liv med dig.

Det bara är så.