Ser en man i parken
tysta steg mot gruset
löv som stilla faller
blick vid gryningsljuset

Handen genom håret
morgon vaknar still
trött men fri i sinnet
gör han som han vill

Solljus mellan träden
från en molnfri dag
vinden för en fågel
mot synligt välbehag

Blommor doftar ljuvligt
efter daggfylld natt
vatten glittrar vackert
som en silverskatt

Han söker efter lyckan
en kärleksfull finess
slumpvist i sin vandring
utan jäkt och stress

Kärlek möter ensamhet
bland tidens gula blad
fåglarna på himmelen
de flyger bort på rad

Han packar sina saker
så noga utan spår
svårt att finna avtryck
på vägar där han går

Ensam vill han vara
så fri från stora krav
han går mot horisonten
med sin vandringsstav