Han spelade kort, spelade av bönderna i Toftbyn, all skog de hade, ibland även ställen, stora hemman och allt möjligt. Utåt sett var han en ”god man” handlare och byns starke men, bjöd på sprit och kortspel och blev bara rikare.
Hans son blev missionär och, i nästa generation så är detta ”borttvättat” frågan är kanske, ska man låta sådant bli borttvättat ur historien? Detta var ju över 100 år sedan, ska man minnas sånt?

Mitt svar är otvivelkatigt ”ja”. När jag växte upp så var det ingen som spelade om annat än monopolpengar, vi snackade om pengar, man talade om ”vilda västern”, nämnda historia talades det viskade om för ingen vågade stöta sej med handlarfamiljen, ens då….

Men nu verkar det vara ”fint med att vinna på poker” det bästa man kan vinna tydligen, det är TV show, det är en massa runt detta, inget hysch hysch…

Men för varje krona som vinns är det nån som förlorat mer än en krona, för varje miljon som vinns så har någon eller några förlorat mer, än en miljon….
Och i vissa fall med riktigt tragiska följder…

Och allt detta står i bjärt kontrast till det glam som omger spelandet och då mest, poker. Och kanske är det än mer illa än när ”handlarn” spelade åt sej skog för 100 år sen och mer…