|
|
Stund vid strand
räknar vågorna
en grannlaga uppgift
någon måste
det är så mycket vatten
täljer träbit
skär mig
vattnet färgas rött
Fri vers
av
Bjarne Nordbö
Läst 544 gånger
och
applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-10-30 12:16
|
|
|
Rolando Furioso
En sak i taget och det viktigaste först för om ingen räknar vågorna hur vet vi då att dom finns?
2010-01-16
|
|
|
|
Junitvillingen
Mmm, ni män brukar ju ha svårt för att hålla många bollar i luften samtidigt, hihi - men det där med att räkna vågorna låter som en mycket skön sysselsättning - då mår själen fint, och det om något är väl värt att satsa på.
2009-11-13
|
|
|
|
LePenseur
De fyra första meningarna (eller vad man ska kalla dem, de där konstaternadena mellan punkter) gick rakt in i mig, och byggde bo djupt där inne någonstans. Så otroligt fint. Känns rastlöst men ändå... hemtryggt. Som att acceptera och må bra i sin litenhet i det stora stora... Vackert.
2009-11-02
|
|
|
|
sister mary
Polariteten mellan det oändliga vågräknandet och det skärande nuet ger texten en stor rymd och en fingervisning om vad det kan omfatta att vara människa. Vackert!
2009-10-31
|
|
|
|
SurtantZ
Det finns faktiskt inget belägg på att kvinnan är bättre på att göra flera saker samtidigt än män...
Fast det tror jag inte på :p
2009-10-31
|
|
|
|
Agnes
Tur för henne. Händer och huvud på samma fokus.
2009-10-30
|
|
|
|
Ulf Lagerholm
kul text med knorr, å så är den ju filosofisk där i början, ja detta med män, å göra två saker samtidigt, jag känner igen det där, jag kan tex inte trampa och cykla samtidigt
2009-10-30
|
|
|
Nästa text
Föregående
Bjarne Nordbö
|
