Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

sista delen i minitriologin resdagar




22 dikter / vidare bort

 

45.

hur kunde vi

komma så långt

och ändå ingenstans

jag spolar på toaletten

minns en akvariefisk

vad väntar på reningsverket.

 

46.

jag tittar på den

stängda dörren

tiden går ofrånkomligt

dikten åldras

jag tänder och släcker lyset

försöker välja.

 

47.

jag måste upprepa mig

känslan är en repris

av en repris.

 

48.

det är så lite

som behövs

för att få ljus

ett kärnkraftverk

och en vän.

 

49.

allt ska ske genom elkabel

den öppna elden är kvävd

vi får inte längre

brinna inne i våra egna känslor

brandvarnare är lagstadgat

inom mig samsas

ojämnheterna.

 

50.

jag är rädd för dockan

det svarta håret måste

på något sätt förloras

repliken som följer censureras.

 

51.

jävla fitta

febrilt söker jag i min manual

för att på något sätt

finna min värdighet

orden kommer stötvis

jävla fitta.

 

52.

efter sammanbrottet

på krogen

människorna där

samtalade i sig själva

det är inte det

att jag är bättre

jag är bara en del

av ett annat sammanhang.

 

53.

bakfyllan är

formel 1 bilarna på tv

den halvätna pizzan

ensamheten

är egentligen inte

svårare.

 

54.

alla dessa punkter

all statistik

tre hundra rakt fram

hur ska jag nå någon

han som körde lyfter pokalen

men prestationen ligger i att

byta däck jättefort

att lagom ångra sin otrohet.

 

55.

du är före mig

ditt svarta hår

liksom jagar dig

dockans huvud

är utbytt mot

rebekah hemses

hon levererar

dåliga repliker

kjell sundvall regisserar

mitt anfall.

 

56.

ännu en natt

är över

dockan ligger på parketten

det är fortfarande

rebekahs huvud

jag slår på måfå i boken

väljer ytterligare ett samtalsämne.

 

57.

filen är två dagar gammal

bäst före ingenting

dockan pratar

jag minns inte

vad den sa igår

om den sa något

denna morgon reser jag

jag är mitt emellan en nyfödd

och min pappa.

 

58.

på något sätt

går allt över

du är på väg att förpassas

till mindre än femtio 

procent av hjärtat

du kommer hanterbart

simma runt i min kropp

han och du i simhallen

era söndagar

din lycka

är min trygghet.

 

59.

dockan måste bort

det svarta håret

tejpen är intorkad

i trapphuset finner jag rött hår

jag tejpar

dockan ler

rädslan har alla nivåer.

 

60.

resan går vidare 

genom dessa kroppar

ingenting förloras

i jakten på

sin egen billighet.

 

61.

på sös utreds sena nätter

en tops uppstucken

urinprov och blodprov

svaret väntar

i en bokstavskombination.

 

62.

efter en vecka

ska man ringa

stjärnbilden klarnar

i luren berättas att

det finns ingen sjukdom

mer än möjligtvis

min egen.

 

63.

en pålagd känsla

av glädje

allt i livet är olika

definitioner på

likgiltighet.

 

64.

i gränslandet

den röda linjen

resan görs

med fingret

i kartboken

det är aldrig enkelt

att flå sitt eget hjärta.

 

65.

sant

allt börjar om

hårstråna skapas

i olika färger

detta manus

är erat nu.

 

66.

denna brist

att ständigt förloras

resan är från

resan är till

blodvärden i kaos

järntablettens två färger

är balans

mellan det som borde

och är.

 

 

 




Fri vers av Christer Eriksson
Läst 2048 gånger och applåderad av 16 personer
Utvald text
Publicerad 2007-05-28 07:51



Bookmark and Share


  Elin Katten Lo VIP
Elin gillar:

"jag är bara en del
av ett annat sammanhang"

och resten av alltihopa. Jag vet, jag är tråkig. Men det jag ska säga har redan sagts av 100 andra, fast med finare ord.

E
2008-06-28

  Bjarne Nordbö VIP
Hej Christer, ja det kan låta lite väl personligt att inleda en kommentar så men kan inte låta bli.
Denna resa har jag levt med i över ett år, resdagar som nu nått sitt slut. Men ändå inte, nu är detta manus mitt och resan kommer att fortsätta på något vis. Dessa resdagar har blivit en del av mej. Det är den största poesi, ja läsupplevelse som jag har haft. Och jag läser mycket men detta har slagit an något hos mej som berör, och då blir ordet berör ganska fattigt i sitt uttryck här.
Nu när jag har nått resans slut ville jag plocka ut några gobitar, de stycken som betytt något särskilt för mej. Det visade sig vara omöjligt, för det är helheten som gör det hela så magiskt. Att plocka ut någon särskild bit vore som att ta bort ett ben från en kropp. Nej jag kan inte det.
Jag helt enkelt tackar dej från djupet av mitt hjärta för dessa resdagar, och för mej kommer den resan aldrig att ta slut. Tack.
2008-03-29

  Simmerskan
jag har läst alla dina tre \"22 dikter\" och jag häpnar över dina skrapa ord och formuleringar rakt igenom. Vilka fantastiska verk om den inre resan...helt fantastiskt. Bokmärks som \"mästerverk\"!
2008-01-10

  katt.inc
Reds. val igen. Eloge till textväljaren och grattis till dig. Dikterna här är lika intensiva som de förra, de får mig att försvinna in i orden och min tillvaro här bakom skärmen står helt stilla.
2007-11-14

  Anna Frölander
åh C, resan är avslutad och vilket slut sedan. Du har ju lyckats väva ihop allting till perfektion! Jag fattar inte riktigt hur du gör men det hänger ihop med diktjagets nya tankar om sig själv och livet, hur den spända bubblan av förlust, desperation, engångsligg, steg bakåt långsamt krakelerar och ur sprickan letar sig något annat fram, ett lugnare tystare mörker som kan vara början på det nya, där det går att börja om, kanske med tiden. Det är en sådan sammansatt väv av ett tillstånd, av att vara människa och trots sin sammansatthet så finns motståndspunkter i dikten av det oväntade, det som sticker hål i väven och det gillas, hur du får texten att leva. Och upprepningarna du gör ingår i perfektionen av denna dikt, dessa dikter kanske jag ska säga, för de hör ihop och...ja de har allt, du har allt... och jag har redan fixat adresser och kuvert så det finns ingen väg tillbaka, revolutionen kan börja :).

\"det är inte det
att jag är bättre
jag är bara en del
av ett annat sammanhang\"

Såå bra! Resdagarna är inte slut, detta är bara början...
2007-09-08

  sol
man kan tänka så vackert
länge
långt

men allt har en gräns


det är inte ofta jag läser en såå lång text...
det finns nåt -
men; nä


det sunda ligger i att stanna..




men; vackra formuleringar, länge å långt..jättelååångt.



.
2007-06-18

  TiVa
Efter att ha sett program på tv där män har sexuella förhållande till silikondockor så måste jag nog säga att bitarna här i med dockan även skrämmer mig. I ett av de programmen berättade tillverkaren av dockorna att de en gång fått in en beställning på en docka som skulle ha könshår (som de sa var från Sverige?) från ändan och halvvägs upp på ryggen. Det känns som väl investerade 6000kr.

nå, bortsett från min hjärnas koppling till amerikaners underliga sexuella böjelser så gillar jag dessa resdagar.
2007-06-10

  ordterroristen
I denna, sista delen syns en antydning till cirkelns slutande, en repris, en böjning. En avrundning mot inledande resan ifrån henne. resan är från // resan är till samtidigt som jag skymtar cirkeln slutas så verkar det kanske finnas en väg ut.

så flickan i rött som nästan får följa med på resan men lämnas kvar. det är svårt att ge det här en tillräcklig kommentar eller ens en välriktad åsikt.

det är inte det // att jag är bättre // jag är bara en del // av ett annat sammanhang. Det är starka saker det här, giftiga och våldsamma. Sverige förtjänar att läsa det här. Utgivning; ja tack. Du förtjänar det här. Kvaliteten som håller sig rakt igenom, början till slut. innerliga briljansen.

till slut vill jag bara säga tack. tack, för att jag fick möjligheten att läsa det här och för att jag fick känna hudlösheten häri.

tills vidare, rock on!
/osse.
2007-06-10

  K*
en process
en del av en \'sjukdom\' att ta sig ur och förbi

ah

det är ett mycket bra jobb du
har gjort med denna triologi!
jag hårdgillar alla delarna lika mycket

och känner mig lite sad för att det är över :)

bästo!!
2007-06-03

  Nina V A
men hallå det är så jävla grymt, slag på slag och ändå mjukt likt silvervatten genom fingrars kupade hand och jag känner att denna resa följer med oss, följer tiden, följer strömmen av våra tankar och händelser. Som i en super 8 film flimrar dina 66 sekvenser mästerligt fram och helheten blir en etsning i våra sinnen, en ride i vår minnessfär. Du bygger nivåer av igenkänning och greppar tidens genomslag. Din resa är fan plenty överviktsbagage man gärna betalar en förmögenhet att få med sig genom tullen. Jag kommer att resa om och om igen!
2007-06-02

  Sländan
Så gjorde du det ytterligare en gång;
levererade dessa välformulerade ord som drar in läsaren i en värld av förväntan, hopp och förtvivlan. Vissa stycken är nästan lite jobbiga att läsa, förmodligen för att man kan känna ångesten som skriker ur orden.
Tack!
/L
2007-05-29

  Lena Renman
Hej Christer
Nu har jag läst dina nr 42- 66 vidare bort och jag ska läsa dem om och om igen. Där finns allt! Valde ut några av mina absoluta favoritmeningar och ger dej dem åter här :

\" hur kunde vi
komma så långt
och ändå ingenstans

inom mig samsas
ojämnheterna

det är aldrig enkelt
att flå sitt eget hjärta

resan är från
resan är till\"

Dina ord är vackra, kraftfulla, orginella och mycket mycket innehållsrika.

Tack för att du delar med dej.
Lena
2007-05-28

  Flickan*i*L*för*Lycka*
Hinner inte läsa alla dikterna här med de jag läste var verkligen bra, logiska och vackert skrivna!
2007-05-28

  baklänges
det är för mycket att gå igenom tillräckligt för att göra rättvisa, men jag tycker verkligen det håller hela vägen ut, det knyts ihop fint och är precis lagom upprepande för att kännas helt sammansatt och storslaget. upprepningarna är också en poäng i sig, ett tema i dikten känns det som, känslan av stillastående och deja vu. det påminner lite om musik, en intrikat väv av återkommande teman, refränger och olika instrument som spelar mot varandra. och ändå utan att tappa fokus.

som sport på tv. som en bild av total meningslöshet. hur de dyker upp genom hela sviten, ljungberg får kylspray, formel 1-bilarna dundrar förbi genom orden, obönhörligt, henry gör mål, som vanligt. TV:n står liksom på hela tiden som ett gapande tomrum i närheten. samtidigt som allt rasar, runtomkring. det är otroligt snyggt.

jag har lite svårt för dockan. eller egentligen inte. det är nog dockor överhuvudtaget. jag förstår kanske inte riktigt hur den hör hemma här. vad det är för docka, jag kan inte se den framför mig. men men. det är mer ett fel på mig.

det är också såna ständiga härliga vändningar, gillar 65. t.ex. när texten både sluts i en cirkel, och antyder en väg ut, och läsaren plötsligt får hela pappersbunten i knät, \'detta manus är erat nu\'. en perfekt sån näst-sista-låt på en jävligt bra skiva.
2007-05-28
  > Nästa text
< Föregående

Christer Eriksson
Christer Eriksson