Jag bläddrar bland minnena och möter de glada skratten,
vi låg i gräset och såg på stjärnorna i natten.
Vinden susade i mitt hår och över min panna,
jag bad till gud att tiden skulle stanna.
Vi kunde sitta vid havet under tystnad o fundera över livets alla frågor,
med fötterna i sanden och lyssna till havets vågor.
Tiden gick och vi sprang genom regnet, två vilsna själar i gråt,
vi hade aldrig trott att våra vägar skulle skiljas åt.
Men jag vill aldrig sluta hoppas på att det vi hade, en dag ska komma igen,
jag står här vid havet och väntar på att den dagen ska komma min vän.
När jag blundar finns vi där tillsammans hand i hand,
jag ser oss två så lyckliga i mina drömmars land.