Du vet hur du ser ut
Vi som sett dej vet hur du ser ut
I alla fall hur du såg ut
När vi såg dej

Man när du ser dej i spegeln vad ser du då
Ser du dej som du är
Eller som du vill se dej
Eller kanske som du inte vill se dej
Eller ser du de ”eventuella fel” du har

Ser du finnarna
Eller att hårfästet flyttar upp
Nån eller några rynkor
Rynkorna är besvärtliga
De minskar aldrig

Och tyngdlagen
Man kanske skulle sova upp och ner
Så slapp slappa kroppen
Ramla ner liksom
Men de kanske inte hänt än

Men när du tittar
Vad ser du egentligen
Det du vill se
Det du inte vill se

Eller accepterat du att du är du
Att det är ok att vara du
Se ut som du
Va som du

För ska sanningen fram så är allt utseende
Ett lotteri
Och de flesta har nåt att va missnöjda över
Som Marilyn Monroe, blonderade sitt bruna hår
Man fejkade en näsoperation för hon hade komplex

Du kan skylla på far och mor
Men de rår inte heller för hur de ser ut
Eller hur du vart, så du kommer ingenstans där
Men du kan göra en sak

Du kan låta bli att behandla människor olika
Beroende på hur de ser ut
Du kan strunta i att fjäska för ”vackra människor”
Och låta bli att se ner på ”fula människor”

För till sist
Vem är ful
Och vem är vacker
Och vem skulle ha rätt att säga
”du är ful” till dej, även om du så vore…
eller vad säger ja....
De va fult sagt, skrivet