Det är här och nu

där skuggorna

sluter sig tätt intill

kramar om och

tar tag

mer än man tänkt

anat eller trott

som önskan liksom dör

tappar färg,form

och mening...

Det är då och där

tankarna,känslorna

och envis vilja slåss

mot insikt och resterna

av ett förnuft

som viljan växer

vidare ändå och trots allt

Det är nu och här

önskan

blir till en

och nästan tillräcklig

för att man liksom inte ger sig

och för att hoppet

är

det

sista...