kylan biter sig fast.
i mig.
i mina ben.
i mina armar.
i mina händer.

men det är inte det som betyder något.

utan det är ditt tunga hjärta som är viktigast nu.

jag vill resa dig.
jag vill ta bort de tysta tårarna,
som bara lämnat dina röda ögon som spår.

med hastiga rörelser fångar jag upp
dina gester,
dina ord,
dina tysta fotsteg.

"är du också på väg bort?"
frågar jag dig.

svaret du ger får jag genom dina slutna ögon.

och jag kommer aldrig glömma

hur din blick dog ut med mig.