De var sommar, sommar veckan, just den sommarveckan i juli, som man ofta var i Lappland. Och inte bara Lappland utan i Husbondliden. Ett år när vi var dit så stod det om det nya skithuset där, med en massa toalettstolar, så det skulle vara ”skandinaviens största toalett”. Vi döpte helt enkelt detta, i o f s ganska snygga byggnad, men det mastodonta var ju dessa mängder av toalettstolar, till ”skandinaviens största”.

Så när nöden trängde på så, sökte man sej till skandinaviens största, där det tack vare sin storlek och mängd, aldrig var kö. Fantastiskt, inte ens på kvinnosidan där det alltid är kö, annars. Men visst var det en skaplig ruljans som var på morgonen, mer skit lämnades säkert dessa morgon timmar än i hela byn, under resten av året. Skit är skit även inom kristenheten, tänkte jag när jag satt där, och med liten text, såg jag något skrivet på dörrn. Så när allt var klart så böjde jag mej framåt, och läste, där stod ”om du kan läsa detta så står du och skiter”.

Jaja de kanske stämmer, eller också har man skitit klart tänkte jag och flinade…
Sen kom jag ut, och såg henne, hon var där, utanför skandinaviens största, så fjärran från det man tänkte på vid det huset annars och kanske mest, i. Och där står hon, ganska rakt svart hår, klippt i nåt slags förlängd page frisyr… och de ögonen.

Elden i ögonen var ”brinnande” minst sagt, brinnande som glöd, eller var det bara när hon såg på mej, jag hoppades på det…. Dessa vackra ögon, de liksom ”sög åt sej” min blick. Allt detta fantastiska, allt detta sköna, troligen inte mer än 50 kg. Men vilka underbara kilon…

Vi möttes ofta de närmaste dagarna, vi kom nära, var det inbillning eller sökte hon också kontakt. Och de var en slags kurragömma lek, hon kom nära, ofta med sin kompis som ”hjälp” de ställde sej nära men sa ingenting. Hon hette Anne-Marie lärde jag mej, ANNE MARI jag älskar dej, tänkte jag. Det lilla man hörde som tjuvlyssnare, AMMI kallades hon med, av de flesta kanske. Verkar som om hon bodde i nån liten djävla norrländsk by, så var dejtar liksom fjärran. På 70 talet var internet fjärran, man hade nog inte ens kunnat föreställa sej det då. De fanns varken biltelefoner eller mobiltelefoner, yuppie nallar eller sms. Inget av detta, vi hade 2 kanaler på TV och sex år i rad, spelade Björn Borg final i Wimbledon just den veckan… han vann 76 och 4 år framåt, sen förlorade han mot den skrikande amerikan som vart storstjärnan sen… En annan värld alltså, skulle man träffa nån på håll. Så var det vanlig telefon, och de flesta hade bara en, ingen på flickrummen, eller pojkrummen, Och TELEVERKET förbjöd, ännu att använda telefoner som inte ”såldes av TELEVERKET”. DET var nåt slags ”telefonstalinism” och de stretade emot allt de kunde, för att göra Sverige modernt. Det åkte alltid ut 2 st televerks-”arbetare” på den tiden för sina ”tunga jobb” OCH det fanns en post… det var i alla fall fördelen…. Och posten fungerade som den skulle, t o m på lördagar kunde man få posten, eller rättare sagt, man fick post, oavsett om det var vardag eller lördag…

I den miljön och med de begränsade möjligheterna så skulle jag försöka få kontakt med AMMI innan veckan var slut. Det var ju en kristen konferens så, man skulle alltså inte kunna vara hur brutal som helst. Det pågick känslosamma möten men de passerade ganska lätt förbi, när lusten var som, ja va fasen var den som. Klart man kollat in tjejer förr, men… detta var allvar… ja så allvarigt som det kan vara när man är 16… I den svartvita TV:n såg brorsan och jag Borg vinna mot Nastase, ganska lätt, han förlorade inte ett enda set på hela turneringen om jag minns rätt. Det var 2 stora sportprofiler då, det var Borg och det var Stenmark, tennis och slalom var det som blev stora idrotter sen efter det.

Och naturligtvis, ”raggning” eller vad ska man kalla det, hon hade säkert en sträng farsa, en riktigt vidrigt sträng farsa, även om jag inte sett det ännu så anade jag det…

Men jag var nog inget vidare till raggare, med äldre bröder som var där, men de var gift och nästan gift, med en yngre bror som var där som var mest likt en stor jävla böld i ashlet. Han kom alltid vid fel ögonblick han gjorde aldrig nåt bra och det fjäskades för honom av mina föräldrar.

Och han dök alltid upp fel, han hade ett jävla sinne att dyka upp, han hade inget vett utan kunde gå och säga saker för att utmärka sej. Och det innefattade en massa dumheter till tjejer och annat. En del ”tyckte det var gulligt” men för oss andra, var det en pina, och fortfarande i vuxen ålder så sysslar han med snokande och förmedling av det han snokat rätt på, och hittade på helt enkelt. Ett sätt att göra sej gällande, förlåtligt då, men i en ålder av över 40 med samma sätt, både på lögner och, skvaller, så skulle man hellre helt enkelt ge han en fetsmäll i det mosiga lögnnyllet… det var lättare när han var mindre, då kunde man helt enkelt fläta till han ibland, speciellt som han ibland kunde ställa sej och skrika, utan att man gjort nåt, för att farsan skulle bli förbannad på mej. Därför fick han en och annan smäll, för att ge igen, och ibland i rent preventivt syfte. Detta var alltså också ett av motståndarna i denna raggningens tid. Det fanns dock vissa saker som skulle funkat, han var mörkrädd, problemet med sommar och Husbondliden var att, det fanns inge mörker, på sommaren… bara lite skymning runt 24, vid 3 tiden var de lika just som 15 00 på dan.

Men så en dag så var det så att Ammi, inne i mötestältet satt längst bak, alldeles ensam, inte en skymt av hennes finniga fula kamrat som alltid var med annars. Där ensam, gjorde jag min framstöt, jag satte mej bredvid… en makaber syn, 2 st sittande på en rad av bänkar på säkert 50 meters fri yta, men där satt vi, på mindre än en meter… sakta och tyst satt jag bredvid Ammi, från Robertsfors… Vi satt där, tysta, och hon lutade sej mot mej, jag mot henne, vi sa inget… tur att man inte har stånd, tänkte jag, och det var dumt, knappt hade jag tänkt klart innan jag kände hur det liksom växte… Och hon satt bredvid så jag kunde bara inte, undvika att de syntes, hur skulle man kunnat rätta ner kuken efter benet i det läget. Jag lade min arm bakom henne, höll den på ryggstödet… Så la hon handen där, mitt i grenen, mitt där den putade ut, och den blev inte mindre då, kan man säga.. hon tittade på mej och log… hon viskade, och detta var de första ord hon nånsin sa till mej ”jag borde vara stolt va” sa hon.

Röd som en pion i ansiktet, kände jag hur de brände i kinderna, inte bara kinder, bröstet, halsen, kroppen, halsen, och allt annat.. hon smekte försiktigt utanpå… hon log, jag tog min hand och lade den på hennes axel, av lust, av längtan och kanske en del, för att avleda uppmärksamheten…från hennes smekande. ”Jag älskar dej” tänkte jag, men sa inget, dock dristade jag mej till att dofta in hennes doft vid örat, hon trodde att jag skulle säga nåt tydligen så hon tittade på mej sen… hon tittade på mej, och så nära, det får bära eller brista, jag hade inte sagt henne ett ord, hon hade sagt mej 4 ord, men jag kysste henne lite lätt. Hon såg chockad ut och jag fattade inte, att jag vågade… min hand slöt sej hårdare om hennes axel och jag såg förmodligen väldigt nöjd ut. Det stod en pastor och jallade vid talarstolen, om vad hade jag ingen aning om och jag sket i det med. Det satt säkert 1000 pers under tältduken och jag, hade kysst Ammi, för första gången.

Så sa jag viskande, ”du är väldigt vacker” sa jag
”Du är väldigt kåt” svarade hon, jag svettades igen, ryckte till och funderade på om jag skulle fly, vilt därifrån. Hon kände nog det och sa lugnande, ”jag tycker om att du är så, då det är jag som gör det så”. Hon log, vilket leende, dessa ögon, detta leende, fan fick man ju inte tänka då, inte i tältkyrkan med över 1000 bibellystnande individer.
Så kom det folk, hennes fula kompis och direkt efter så kom min fula lilla bror, 2 av de värsta människorna i världen, just då framförallt. Hon hade rest sej, böjde sej ner och viskade ”vi ses”, smekte mej på kinden, smekte över ståndet log sådär himla vackert och sen, var förtrollningen borta…
OCH hon med