jag hörde den här sången på radion härom dagen
den fick mig att tänka på oss
på den gamla tiden
då vi var sexton, sjutton år

vi hade ännu inte träffats
men vi spenderade dagar och nätter
vid våra skärmar och fingrade på våra tangenter
vi pratade om allt och ingenting

jag minns att du pratade om dina sår från förr
hur ont det hade gjort
hur det smärtade än

och det gjorde så ont i mig
när du var ledsen
din smärta var min
och jag önskade
att jag kunde bära den tunga smärtan åt dig
så att du skulle må bra

en kväll
skickade den här låten till dig
du kanske inte förstod varför
du kanske tyckte att jag var fånig

det var jag nog också

för jag var för ung, blyg och feg
för att säga det jag ville få sagt
så jag lät sången säga allt

- du behöver aldrig vara ensam igen
för du har mig nu -