Kanske dånar skratten där emellan dina väggar,

komedi är livets melodi

La Stupida

är det mitt namn?

Jag visste med solen i ögonen

att dagen börjar för ljust

ändå fnissar jag

Ironin är så vardaglig

Avskyr alla felen jag gör,

än mer hatar jag att ha rätt.

Klart att det skär

men inte förblöder jag för det

det är inte jag som är blind,

jag förstår och ser mer än vad jag vill

det är bara min envishet

som vägrar ge sig