Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag finns inte..

 

 

jag finns inte...

ja, jag tycker ju själv att jag finns

 

...

 

jag går till mitt jobb

pratar med folk och hjälper dom tillrätta

kör min buss från a till b

och tar krångligt betalt

 

...

 

jag går och handlar, lyssnar på radion

kommentarar högt nåt dumt som sagts på akuellt...

jag diskar

och plockar fram adventljusstaken..

 

...

 

jag går till biblioteket

och läkaren med mina allergiska besvär

jag ringer mamma en gång i veckan

och hör grannarna ha sex

 

 

jag är snuvig

och har ont i magen

 

 

men jag finns inte..

 

 

det är väldigt märkligt..

 

varför finns jag inte?




Fri vers av micke marin
Läst 337 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2009-11-26 07:34



Bookmark and Share


  livsdans
Ja, det är konstigt att det kan vara så!
2010-01-14

  korpfjäder
Och jag ser dig framför mig utan att du finns här. Så du har nog rätt....
2009-11-26

    Char-Lee
den här berör mig!
jättebra!
2009-11-26

  Anita Hanssen
Ha, ha ... ursäkta mig. Men jag håller just på att skriva en sak som handlar om detta ...
Nog så allvarligt. Och bra (be)skrivet.
(Jag finns inte hellre, mer än för mina barn och hunden. Känns det som och ibland knappt att ens det känns.)
De ensammas förening, vore kanske något för oss?
2009-11-26

  Mr Lindemann VIP
Vi i Norrköing har starkt betvivlat att du inte skulle finnas
du och Gudrun Schyman, finns å det bestämdaste!
2009-11-26

    ej medlem längre
för vem vill man finnas ...
tycker OM din text
2009-11-26

  oMareld
Samma fråga cirkulerar i mitt huvud också

Det är jobbigt att känna så
2009-11-26
  > Nästa text
< Föregående

micke marin
micke marin