Redan medlem?
Logga in
december 2009 ett samtal med en kompis inspirerade denna allmänskildring kring det där med att vara obesvarat kär Jag borde inte, men gör ändåMed full kontroll styr jag dagdrömmen bort jag accelererar bort i något oviktigt eller viktigt, till något slags borde-tänkande inbillar mig något till så som det borde vara Och mina tankar vilade inte i nån slags surrealistisk fantasi på flera timmar utan bara i kall logik till hjärtat började dåna puls som sliter, river ont i gottet, eller gott i ontet jag kan inte styra den där manicken som talar om för mig att oavsett logik eller ej så är det där inne det känns när jag ofrivilligt men äntligen möter dig. |
Nästa text
Föregående Lindsy |