- Hur vet du att det är jag då? Frågade hon med ett flin i ansiktet.
Jenny tog Saras bok. Sara försökte att stoppa henne, men Jenny hade redan fått tag i boken och hon gemförde hennes handstil med vad som stod på lappen.
- Ha! Det är du! Sa Jenny och puttade undan Sara ner på stolen igen.
- Snälla, sa hon. Snälla! Läs inte upp den!
- Vaddå?
- Idiot, viskade hon och Jenny såg att hon hade tårar i ögonen.
Jenny tog boken och bläddrade tillbaka i sista sidan. Där stod det:
Jag älskar dig, Eddie.
Ett leende breddade sig över ansiktet på Jenny.
- Vem vill veta en hemlighet? Ropade hon ut till klassen.
Det blev en massa skrik över att de ville veta den. Jenny gick fram till talan och tog ett djup andetag.
- Det står så här, sa hon. Jag… älskar… dig…
- Säg det inte! Tjöt Sara.
- Eddie… Jenny flinade, hämnden var ljuv.
Sara slog huvudet i bordet. Jenny tittade på Eddie och han såg inte så särkilt berörd ut. Det bröt ut ett otroligt högt sorl. Klassen 7As lärare kom in i klassrummet, trodde de. Det var inte deras vanliga lärare, Tommy, utan en annan person. Bakom honom kom lärarinnan Gunhild.
Han var ungefär 1,80 meter lång, svart hår som stod lite åt alla håll, kajal runt ögonen, svarta kläder men vita sockar och en palestinasjal runt halsen. Kläderna satt lösa på honom.
- Ska vi få en ny elev? Frågade Jimmy.
- Nej, det är eran nya vikarie, sa Gunhild. Tommy blev tuvärr sjuk igår kväll, så kan kunde inte komma.
- Vad heter han? Undrade en tjej som Jenny knappt kände som hette Alexandra, kallades Alex.
- Zack… sa han.
Jenny gick och satte sig, för hon ville inte stå bredvid en kille som var 1,80 meter lång.
- Nu klarar ni er själva… sa Gunhild och smet snabbt ut ur klassrummet.
- Varför är du emo?
- Varför är allting du har på dig svart förutom sockarna?
- Varför är du här?
Frågorna ramlade ut ur någras munnar, alla skrek samtidigt.
- Jag vill vara emo… sa han med matt, mörk röst. Jag hade inga svarta sockar och alla mina andra sockar har blivit missfärgade i tvätten och den där gamla käringen sa att den där gubben hade blivit sjuk…
- Vad ska vi göra? Skrek någon.
- Vet inte… sa han och ryckte på axlarna.
Han vände sig om och ställde sig mot tavlan. Han stod där och sökte pennan. Till slut hittade han den. Han gjorde en stor ring, eller en oval ring blev det. Sedan räknade han alla eleverna och ritade upp små sträckgubbar i den ovala ringen. Sedan skrev han:
Lektionen slutar 08:15.
- Jävlar vad kort lektion, skrek Jimmy.
- Håll käft…
Jenny tittade på klockan.
- Men vi slutar ju nu… sa hon.
- Men grattis, sa Zack. Äntligen någon som fattar! Ni är så jävla trögtänkta…
- Men varför ritar du det där då?
- För jag ska någonting att göra…
Det hördes skrap av stolar och elever som reste sig upp och ställde upp stolarna. Sedan försvann hela eleverna försvann som några sandkorn i en orkan.
- Aah, äntligen lugn och ro, sa Zack och satte sig med fötterna på katedern.

Jenny var nere i korridoren med tankar i fulla huvudet. Jag känner igen honom, någonstans ifrån, tänkte hon. Någon som har svart hår…
Jonas.
Jenny sprang till klassrummet.
- Vart ska du? Ropade Linn.
- Jag kommer! Ropade Jenny.
Jenny kom inrusande i klassrummet, precis när Zack höll på att somna.
- Är du Jonas? Sa Jenny högt med flåset i halsen. Hon höll andan till Zack svarade.
- Va? Sa han förvirrat.
- Är du Jonas? Upprepade hon.
- Vad fan pratar du om, unge?!
- Är du Jonas, som träffar Cecilia?!
Zack blev tyst.
- Fan! Sa han och satte sig på stolen med huvudet i händerna.
- Varför är du här då? Frågade Jenny.
- Jag ville komma ifrån byggarbetet och slippa Cecilia ett tag, sa han.
- Men du kan ju ingenting av skolan! Sa Jenny. Varför ska du då vara vikare?
- Jag kan faktiskt lite grann! Sa han. Jag är ingen idiot!
Jenny tittade på klockan och förklarade att hon var tvungen att gå ner och möta sin kompis. Zack, eller Jonas somnade direkt hon hade gått ut ur rummet. Jenny sprang ner för trapporna och såg att Linn stod där och pratade med Erik.
- Är det sant att du har en hemlig pojkvän? Frågade Erik när Jenny kom.
- Nej, det är en tjej som jag får bo hos… Sa Jenny. Erik, Linn och Libia som visste om det hittills att Jennys föräldrar hade slängt ut henne. Jenny fick först bo hos Linn, sedan Erik och sedan Libia tills hon vart tvungen att hitta en låda att bo i.
Jenny gick mot sitt skåp. Det var helt tyst i korridoren. Hon såg att Jimmy kom mot henne.
- Kom, viskade Erik till Linn och Libia för att gömma sig bakom ett skåp.
Det var bara hon och Jimmy som syntes i korridoren. Resten av klassen var vid aulan för att de skulle vara där för att de skulle gör någonting.
- Jenny… Började Jimmy när han gick förbi.
- Ja?
- Jo, jag undrar…
- Vad?
- Jag undrar ifall det är en hemlig pojkvän som tjusar dig till skolan…?
- Nej, det är en tjej som jag känner, som jag får tjuts av.
- Jaha… Bra.
- Vaddå rå?
- Nej, jag bara undrade…
- Okej…?
Det blev en pinsam tystnad mellan dem. Ingen vågade göra någonting. Precis när Jenny hade vänt sig om för att gå mot skåpet tog Jimmy tag om armen och henne och drog henne till honom och tryckte Jenny mot honom