det är när tankarna som inte kan bildas till ord tar över mitt huvud
när varje hjärnhalva sakta tynar bort tills bara ingenting finns kvar
ingenting av ingenting
för jag är ingen
jag tar upp en plats i världen, men det betyder inte att jag finns
när mina lungor fylls utav svart sot
och när tankarna blir svartare
då jag fumlar ut på gatorna i mörkret
vilsen, bortkommen
borttappad, försvunnen
det är när jag springer på de ändlösa gatorna
som jag skriker ditt namn
när orden klingar falskt i mina öron
och ögonen fylls utav tårar
det är när jag fumlar, slinter
skadar och förstör
när vattendropparna slår mot huden som nålar
det är då
verkligheten når in