Det var ursprungligen midvinterblotets första festdag, som sedan pågick i nio dagar tills midvintern var säkert över. De röda bollarna i julgranen är en rest av allt det blod som skvättes omkring i träden när det begav sig.

Men det befängdaste av allt är det här med det svenska Luciafirandet – det är bara Sverige som har det. Lucia från Syrakusa på Sicilien (283-303) var förvisso ett helgon som ljöt martyrdöden men på ett alldeles ovanligt drastiskt sätt. Som straff för att hon vägrade gifta sig skickades hon till en bordell för att där berövas sin oskuld, men på vägen dit lynchades hon ihjäl på varjehanda sätt, som alla misslyckades, varför åtgärderna accelererade. När man till slut misslyckats med att bränna henne levande (därav ljuset i håret) skar man till slut halsen av henne, men hon levde ännu för att kunna förlåta sina mördare. Hon blev framför allt skyddshelgon för prostituerade som ångrat sig.

Men Luciasången är det mest absurda av allt. Det är en barkaroll från Neapel, där texten visserligen handlar om 'Santa Lucia', men denna 'Santa Lucia' är inte en levande person utan en vacker udde utanför Neapel, som det då är särskilt inspirerande att passera till havs, vilket gett anledning till sången, som särskilt beskriver just ljusets spel i vågorna... Den svenska texten är alltså en fullständig förvanskning.

I andra länder, särskilt Italien, firas Lucia mest som en ljusfest – det är då vintermörkret inte blir mörkare, utan ljuset stannar upp för att sedan vända nio dagar senare.

I år infaller midvintern nästa måndag några timmar efter skymningen, ungefär klockan 6.