Mjuk, min kalla bomullsbädd
Med armar och ben, likt en gloria
runt om mig
Sakta de dalar, singlar ner
Dessa små små, kristallvita stjärnor
som faller från en oändligt djup himmel
Glittrar mot svartaste svart
Ljusinkläda balkonger
lyser varmt i periferin av tystheten
Mina andetag svävar i luften, lämnar en pelare av rök
som färdas i motsatt riktning
än flingorna
Det knarrar tryggt under min påklädda kropp
Små kalla droppar, glänser där snön har smält
Jag sluter ögonen och ler, viskar till det välmående
som smeker mitt hjärta
jag är lycklig här
Det är som om du hör mina tankar
Du rör din klumpigt men sött bredvid mig
lutar dig över mig, kysser mina froströda läppar
”Kom, vi går in. Jag fryser. Låt oss dela filt och dricka te”

Vi reser oss upp
lämnar två avtryck efter oss
Två minnen i tiden
som ska bli ett med vintern
för varje flinga som faller

Inne i köket lyser ljusen klara, glimmar vackert
sveper in oss i en behaglig värme

Jag suckar lätt "Det är snart den 24 december"

Jag ska föralltid minnas, den här kvällen






Kalla kristaller målar världen vit utav vinter
och utanför fönstret, två snöänglar...


... håller händer