08:06 och ibland måste orden få ta tid
När jag såg de där gråa staketen igen
tänker jag på hur vi gick där
utan något annat mål än rörelsen
från en punkt till en annan.
Och jag minns att du pratade
inte orden i sig men innebörden
dina djupa tankar som nog
idag tett sig ganska platta
För det har hänt så mycket
så många tänk om som blivt
om inte och så många önskningar
som blivit rädslor
Men just då
just då när du tittade ut över
sjön och skogen och sa
Det blir aldrig vackrare än såhär
och det hördes att du menade
varje ord
Jag trodde dig inte då
men förstår nog så här i efterhand
att du kände att vi snart lämnat
det enkla livet bakom oss
men just då hade vi inga
skuggor bakom ögonlocken
inte några måsten
Vi bara satt där på den platsen någonstans
på stigen mellan sjön och stugan
och njöt, andades och dofterna
de där sanslösa dofterna av insjö
tall och liv ekade över skogen
När jag ser de där grå staketen igen Och jag minns att du pratade Du tittade ut över sjön och skogen och sa Men då, just då när vi satt där
Fri vers
av
Roger
Läst 764 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2009-12-23 08:16
|
Nästa text
Föregående Roger |