När jag var ute och gick härom natten vaknade ett minne...

Varma och doftande av jord, skog och mossa där jag i minnet tog mig hemåt på nattmörka vägar med bara månen och min trimmade moped som sällskap.

Jag kommer så tydligt ihåg den berusande känslan när jag stannade upp och tittade mot natthimlen. Och hur jag, när jag skulle svepa luggen ur ögonen kom att känna din  doft från min hud, så nära som om vore det min egen. 

Men jag kan inte minnas vad dina ögon sjöng för mig.

Det gör mig sorgsen.