Sent på kvällen ringde du
Du var ute och regnet
strilade ner över dig
Gatorna blänkte i svart
och speglade din ensamhet

Ville bara komma förbi en sväng
Känna tryggheten i det som
en gång var vårt hem

Jag gjorde de där stora
kopparna te och vi satt
tillsammans i soffan och
såg hur det rykte ur dem

Du pratade om din nya lägenhet
om resan du hade framför dig
ända till Kina

Det jag kände för dig
var en stor ömhet
och jag vet inte riktigt
vad den kom sig av

Kanske av det
lilla fröet vi sådde
som blev till något
stort i våra liv
som gör att ibland

och bara ibland

bubblar all den här
ömheten
upp i mig för dig