Greppar tag om min strupe
och själ

kväver mig, jag dör
jag vill falla mot marken och somna in

I en så våldsam rörelse som det bara går

Tårarna bara skriker om att komma ut
Jag kämpar emot och försöker svälja,
den enorma
Klumpen i halsen...


Men hur mycket jag inte sväljer
Så försvinner den ej..

Som ett ankar runt halsen
Jag dras mot marken

Vill bara upplösas i luften
och sakta
försvinna