när beslutet togs var jag inte hemma
för övrigt skedde det i källaren
och det dröjde länge innan det gav sig till känna

sedan började det verka
i det fördolda

det tassade uppför källartrappan 
krafsade försynt på dörren
viskade i springorna

jag blev gradvis medveten om det
vaknade på mornarna med en irriterande förnimmelse
av att det var någonting jag borde komma ihåg
någonting som gnagde mig

allt fler till synes ovidkommande händelser
synkade
en dag var det någon jag mötte på Ica
som sa exakt det jag gick och funderade på
sedan läste jag en rubrik i tidningen och sa högt för mig själv:
men det är ju precis vad jag alltid tänkt!

måttet var rågat (välj själv) när:
/jag slog mig på tummen/
/telefonen ringde/
/katten sprang bort/
/det kokta fläsket var stekt/
/du sa/
/klockan var slagen/
/jag nös/
/ingenting hände på hela dagen/

när beslutet sparkade upp källardörren
och stod där - inramat av en trasig dörrkarm
i ett förklarat ljus

då visste jag äntligen hur