Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

en medmänniskas plikt

Andas in, smaka på luften.
Expandera o slå dig fri.
Justera sanningen igen.

Kalvaktiga fotsteg utan skor,
Du ber om mat för en dag.
Ett spasmiskt intryck,
Av det liv du bär på.
Ett knutet tygstycke
Mot din kotiga kropp,
Likt en undernärd duva i ett oljefält.
Bedjande blick,
Med ett begär i grund o botten.

Fattigdom besudlade dina läppar.
Smaklöst avfall i torr hud,
Askgrå föda under dina naglar.
En hinna av hat,
Medfödd under krig.

Andas in, smaka på luften.
Svälj inte förödandets saliv.

Jag ger en skål med soppa,
Ta brödet som ligger bredvid.
Här ska livet smaka,
Mer än luften du inte kan ta på.




Fri vers av isabell.larsson VIP
Läst 381 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2010-01-21 19:56



Bookmark and Share


  Erik Hall
Mycket intressant och tänkvärd dikt!
2011-01-24

  aol
en sann skrift
2010-01-23

  Larz Gustafsson VIP
Ja, tyvärr. De flyr.
2010-01-21

  isabell.larsson VIP
nej, sanningen är inte till för att justeras, men det verkar vara en del människors sätt att komma över verkligheten.
2010-01-21

  Larz Gustafsson VIP
Sanningen är inte till för att justeras.
2010-01-21
  > Nästa text
< Föregående

isabell.larsson
isabell.larsson VIP