E Wretling 28e Oktober
Blåljus&Dina Andetag
Ljusen dom drar över våra nakna kroppar
Ett hårstrå som ställer sig på tå
Och ett andetag från dig som
Dimmar igen mina ögon
Du andas rädd, och håller om mig
Trots att du alltid visste att jag bara var fejk
Dina tysta ord dom får mitt hjärta att blöda
Sitter på en kant av livets enkla chans
Jag har dig inte längre, känner jag igen
Men du spelar bluff och leker med mig som jag vore ett skämt
Dina tårar under vägens ljus
Visar att du inte alltid kände dig så kry
Trots att dina hårda ord satte sig som sår i mitt hjärta
Blåljusen dom står i hörnet och ropar på
Oss som vi vore martyrer och i terroristers spår
Hur mycket är det värt att slåss innan allt är borta
När chansen vi fick försvann då vi sprang
Ner för mörkrets väg för att leta efter varann
Men när dina steg slutade komma
Vände jag mig m
Du försvann