På Vänortsvägen 4
Var de goda råden, dyra
Vem…
Skulle hon ta
Hon var ju förlovad med en annan
Han var ju förlovad
Med en annan

På Vänortsvägen 4
Kunde hon inte sej styra
Sin saknad
Efter ”män” ja eller man
Han var inte där
Så trohetslöften de förrann
Han var inte där

Hon lät honom komma i sej
För ”han” var inte där
Det var hans förbannade fel
Uppenbarligen
Han bodde 25 mil därifrån
Men på Vänortsvägen 4
Gick det alltför vänligt till
Mot vissa….

”vems var barnet”
Ja det blev inget sen
Vilken tur så slapp hon förklara sej
”om ungen haft rött hår och fult ansikte”