Med en känsla som måste få komma ut
och bli till bläck på ett papper igen
En känsla som aldrig verkar ta helt slut
lutar jag mig bakåt för att skriva igen

Och ambitionen blir pretentiös och pinsam
när dikten känns ansträngd och tröttsam
Som en blomma planterad i förgiftad jord
dör den långsamt med varje enskilt ord

Men så ibland kan en tanke slå sig fri
och smita från språkets kedjor ett tag
Flyta samman med orden och bli till poesi
och det är för den stunden jag skriver idag