Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mörkret!

Jag ropar ut i mörkret
jag ropar ditt namn

jag väntar mig ett svar
men inget svar jag får

Jag ropar en gång till
men hör endast min röst som ekar i natten

Jag går i den iskalla snön
jag tänker inte ge upp

jag ska finna dig
i denna mörka natt

inga fotsteg finns i snön
vart har du tagit vägen?

jag ropar en gång till
men min röst var inte lika stark längre

kyla trycker ner min kropp
Kanske vill den få slut på detta?

benen viker sig
knäna bli blöta i snön

händerna är blåa av kylan
och kroppen är stel som is

av egen reflex lägger sig min kropp ner i snön
och kylan på verkar inte längre mig

allt blev mörkare ju längre jag låg där
nu är det väl slutet för mig

snön har lagt sitt vita lakan över min kropp
Och mörkret faller helt för mina ögon




Fri vers av modda
Läst 212 gånger
Publicerad 2010-01-30 02:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

modda
modda