Alla skryter om vad de läst…
”klassiker”

Jag har läst ”1984”
Men aldrig Strindberg
Norman Mailers ”Fjärran nätter” är en av de få
Böcker jag aldrig orkade läsa klart

Ryska gamla böcker… med alla dessa namn…
Tolstoj
Ska ses på TV känns de som

Däremot Hans-Erik Hellbergs serie om
”Kram, Puss, tillåtet, förbjudet”
Stig Malmbergs alla härliga ungdomsböcker
Vem i min generation har inte färgats av dessa
Ungdoms och invuxenväxande härliga böcker…
Om Nalle, Eddi, Lena, Anita och deras jobb
Bli vuxna, göra lumpen, kärlek, sex, ansvar, förtroende
”Sensmoral” fanns de, men utan skam och skuld
mer ”ta till dej det bra”

Och hans serie om ”Knatten”
Tvillingdeckarna, vem minns inte dom…
Ben Hogan böcker, skriva av Genberg från Hudik
Bill och Ben, Big Jim, Mogan Kane
Man minns oftast figurerna men mer sällan
Författarnamn, som oftast är pseudonymer i alla fall
DE är mina klassiker

Tänk att sitta i fåtöljen läsa Bill och Ben som säger
”Vi är 2 och de bara 5 så förmodligen omringar vi dom”
Där finns humor, satir och allt som är kul
Där finns ironi, sensmoral och faktiskt folkbildning
Och det är kul, man släpper inte boken
Förrän man är klar…. Om det går
Alistair MacLean
Jan Goulliou
Mankell
Anna Holt
För att ta några av dessa man riktigt gillar

Så varför plöja en massa ”klassikersidor” som är en plåga
När man kan njuta av sina egna klassiker

S k kioskdeckare, ungdomsböckerna som man minns
Och som man med lust kan ta sej an igen
NU med ett till perspektiv
”stämde det” ”gick det som man trodde” ”vad är skillnaden idag”
Böcker, det kanske är kulturens basmat eller nåt
Tankar som delas, om ifrågasätts, som basuneras ut
Rätt, fel, provocerande, smekande, igenkännande

Och tillåt dej att ha dina ”egna klassiker”
För, vem ska tala om för dej vad du ska gilla
Du själv eller, ”finkulturen”