Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Bilden ett dimmigt fält med ljusa stråk kom upp i huvudet, jag fick en känsla och försöjte formulera hur det kändes. En känsla av utanförskap, kärlek och det okända. För mig är detta en vacker känsla om två som bryter upp allt för att hitta något bättre.


Ljusridå

Dina händer nuddar vid mitt bröst i nattens stund
Du viskar ” Älskling Det är dags att ge sig av ”
Med sorgsna ögon tittar på fönstret likt du ville ha något sagt
Dina andetag bildar immiga rutor av försvar
Men din mun den blev orörd och stunden den blev tyst
Bryter upp från en chans för att komma i trans
Då vi beger oss ut på fälten för att finna våran
Ljusridå

Du slår dig ner i dimman, väntar på ditt livs chans
Det är en främmande bild jag ser i dina ögon
Som att våran kärlek aldrig fanns
Det är en annan tid, en jakt på livets glasyr
Dina ord smakar som socker i min mun
Dina händer är kalla och dina ögon andas sorg
För sent att byta håll, det är sista chansen
Med din gråa huvtröja och tomma ögon
Beger vi oss ut på fälten för att hitta våran
Ljusridå

Blundar och tänker nej, bilder svishar upp som dom gjorde förr
Tittar ut och livet svarar med dystert kom nu
Du tar min hand som svarar med en vacklande balans
Känner hur du andas rossligt och förösker komma fram
Lämnar världen bakom oss inatt, ett försök att finna rätt
Men det är med tårögda ögon du torkar bort dina drömmar
Allt som vi en gång trott var sant har idag ingen chans
Drömmarna rinner av oss som det vore sand
Då vi håller varandra i handen ocg ger ut oss i mörkret
För att hitta en annan chans i våran
Ljusridå




Fri vers av Wretling
Läst 416 gånger
Publicerad 2005-10-30 12:31



Bookmark and Share


  trasdocka
jag älskar den
sorgen eller vemodet över att öra det
som ingen vill men som båda vet man måste.
hur minnena kommer tillbaka
hur ens tankar flyr någon annanstans i försvar
hur man tafatt greppar om luft i ett sista försök
att slippa ta steget. du skriver om så starka händelser
men varje gång jag läser förundras jag över hur du verkligen skriver
förbi ämnet och uppnår helt andra dimensioner med din text
du är så mkt mer!!
2005-11-08

  sol
..gillar att du byter ton o rimmar mitt i.får en att vakna. det är olycklig separation?
2005-11-01

  Spader Dam
Så otroligt bra!
2005-10-30

    Andersx
va fan är det mig du skriver om...*S*. En fin och vacker dikt tycker jag.
2005-10-30
  > Nästa text
< Föregående

Wretling
Wretling