Förlåt mig livet
för att jag på alla sätt går emot dig
att dina regler och normer inte styr mig
lika enkelt längre. Det är min konsekvens av
dina snedsteg. Hur jag vrider mig i ord och
i tusenfallt förtränger tragiken. Det är ett
helvete att ha dig till fiende. Du hittar alltid
de bästa slagen och de mest praktiska taktikerna.
Jag följer känslan som går på den fredlöses stigar
kommer egentligen ingen vart men ändå härjar
min instikt lika envist. Vad tillfredställer jag
med min närvaro i ditt dockhus.
Vart är livets egen orgasm, den som för oss
vidare i hjärtstillestånd, den som föser undan
vårt prydsamma sätt och älskliga tankar.
Ta mig här och nu, och blir jag inte tillfredställd,
kysser du inte min kropp fuktig av din drypande kärlek
förför du inte mig med din lust. Utnyttjar du inte
min kropps alla vrår, skall jag för evigt kränka
din existens, förnedra din åtrå och slita
dina ägodelar itu. HÅNGLA sönder mina organ
innan jag genomtränger dina synnerver med
mina pekfingrar, förintar din tinning med min klack.