Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inspirerad av Kerstin Thorvalls "Jag minns mina älskare..." ..-men en betydligt snällare variant....

 




Jag minns dig

Jag minns dig 

 

Jag minns hur vi drack Bacardi Breezer och blev röda på tungorna. Hur vi dansade på högtalarna i Båstad och hur dina blickar brände genom trängseln. Jag minns saltet i mitt trassliga hår efter att du dragit ner mig till stranden när Pepes stängde för natten. Det var första gången jag nakenbadade och du tillhörde en annan men vi gjorde allt man nästan fick.

 

Jag minns även dig

 

Du som visade mig fotografier ur ditt liv. En sommarkväll när regnet stod som spön i backen och du öppnade ytterdörren för att vi skulle känna doften. Du visade bilder från ditt hemland så annorlunda mot mitt. Jag minns hur du öppnade dig för mig och berättade om din far. Jag minns hur du spelade en fantastisk scen ur Allt om min mamma, om och om igen. Jag minns din skivsamling och din fula plyschsoffa och hur du älskade mig obesinnat. Och dina mörka ögon. Ledsna, som aldrig gick att få glada.

 

Och dig

 

Du skrev dikter om obesvarad kärlek som du aldrig visat för någon innan. Du ringde om kvällarna när jag skulle somna och vi pratade i timmar varje gång. Det vimlade alltid av tjejer runt dig men ändå blev det aldrig nånting av. Inte med mig heller men du fick mig att tro det och det gjorde mig lycklig ett litet tag. Men jag minns även hur vi bråkade, hur vi skrek på varandra att vi önskade att vi aldrig träffat varandra. Du var bra på det.

Du

 

Du färgmatchade alltid dina kläder med mina, men inte på något töntigt vis. Man fick alltid vara på tårna och komma med rappa kommentarer, det var så jag fångade dig. Vi brukade ligga på golvet i ditt rum i kollektivet och du pekade ut fiskarna för mig.  När vi sa farväl blev det på det fega viset och jag lämnade aldrig tillbaka den vinkork du glömt kvar med formen av ett rött hjärta. Det blev för symboliskt.

 

Men starkast minns jag alltid dig

 

Som var så olidligt vacker på utsidan (jag kunde bara sitta och titta på dig - i timmar) men så trasig på insidan. Jag försökte laga dig på alla sätt men ju mer jag försökte, ju längre bort försvann du. Du kallade mig för Plutten och skrev långa fax till mig på jobbet som jag omsorgsfullt kopierade för att inte trycket skulle försvinna. Jag har dem i en låda tillsammans med alla andra minnen från dig. Parfymen du köpte till mig. Min servettskiss till tatueringen du sedan gjorde på din överarm. Du drev mig till vansinne när du hela tiden gav men tog tillbaka. Men vackrast var du.

 

~Avsked~




Övriga genrer av Martina_T
Läst 905 gånger
Publicerad 2005-10-31 14:35



Bookmark and Share


  katastrofromantiker
Man ska vårda sina minnen ömt,
det tycker jag du gjort bra här.
Fastän vackert även vemodigt.
2005-11-01

  Dan Linder
äh...du är ju vassare än Thorvall! Prosan är lätt och följsam som silke i nattvinden...jag tycker om hur du kan kliva ur dig själv och betrakta situationen utifrån utan att bli bitter eller cynisk eller arg. Det är skickligt att hålla tonen som du gör...nu vill jag läsa mer mer mer!
2005-10-31

    ej medlem längre
Vacker tillbakablick på människor som vandrat in och ut ur ditt liv. En lite smått vemodig, men oj så underbar stämning förmedlas.
2005-10-31
  > Nästa text
< Föregående

Martina_T
Martina_T