havet väller in i tavelramen

(jag skriver inte för dig även om det kan tyckas)

(å andra sidan tror jag inte att du finns)

jag är beredd nu

att offra en natt för något annat

snön skulle lysa på mig genom bussfönstret

eller snarare:

snön lyser genom bussfönstret på mig

så jag blir förvirrad

är det glädjande

blir jag energi

denna sol som sägs fortplanta ork till liv och så vidare

(nu är jag säker)

(jag har tappat bort dig)

känns fortfarande som

att jag är ett hemskt inre

i ett äckligt yttre

(håll med mig, bekräfta)

jag vill nästan veta

om det faktiskt fanns en tid

jag hade känslor

jag kan inte räkna med mig själv

ibland tror jag att

vi hade kunnat vara ett lag

(jag var oåtkomlig)

(gav allt likväl)

någon annan spelar

det sämsta av depeche mode

(har så svårt)

finns inga kopplingar

(vem skulle jag kunna höra till)

gemenskap

saknaden av