din ryggrad slingrar sig
runt min blick och målar
vackra veck i mina lakan

din ljumma hud lämnar
sängen stelfrusen
när dina tår trippar

en vit dörr utan ord
stängs och kvar ekar
ljudet av dina fingrar

som en köttbulle är
min kropp förstenad
nu är ni två ekon

din värme håller
hans kärlek gömd

men du svalnar
när du går

och då

tar han över mig
förstör allt hopp
du så fint skapade