händerna skakar och
rispar mot huden
äntligen skulle smärtan ta slut
armarna kramar den bräckliga kropp
ut i havet och mörkret, längre steg, högre vatten

nu är det över

kylan tränger igenom
den tunna huden men
äntligen skulle känslorna ta slut
så ingenting känns
ingenting
trots att vinden är bitande
kall i vintern tas stegen

målinriktat mot
havets botten

ord, bilder, meningar
flimrar förbi
äntligen får minnena
ett slut
drunkna i vattnet som spelar ljuset ett spratt

vad vackert, vad klyschigt

äntligen