jag stannar upp och ser mig om
från krönet av en lång livsvandring
vinden blåser

hela livet var en födelseprocess
av goda händer hållen
av händer hjälpt att komma vidare

jag slår mig ner på kala marken
och begrundar
här är luften hög och tom ger plats
för vinden

de är borta
alla