Här är ingenting som sargar
ingenting som skadar
här finns inget ont
ingen ond

Springer fort genom pelarsalar
genom glänsande isväggar
under väldiga valv
mot ett slut

Högt över molnen styr solen
med sitt vänliga ansikte
sin brännande eld
med järnhand

Ingen is kan någonsin leva där
förutom när stjärnorna lyser
då månen kastar hesa skuggor
över allt

Som kristaller mot min hud
diamanter över världen
som skimrande sval is
överallt

Men när solens främsta bundsförvant
får lov att lämna sin post
försvinner ännu en gång
alla stjärnorna.