Jag minns vita väggar
ett bröllopsfotografi och en
beige fåtölj

jag minns sängen
och du som låg hopkrupen
med rosslande
andetag
så skör och
hjälplös

jag minns läkaren
som sa att
ditt hjärta är starkt

och jag minns din bröstkorg
som rörde sig
upp och ner
för varje andetag du tog

jag minns tystnaden
när du slutade andas
och synen när din bröstkorg
blev stilla

men mest av allt
minns jag smärtan
när jag såg hur livet
övergav dig
och döden som stod så uppenbar
framför mina ögon