Jag mötte döden i en ensam vind, en lugn stund
Dina läppar var stela och du stod där stum
Mörkret sveper våra sinnen kring oss och när stunden är kommen
Minnerna kommer in i ett mörkt rum och ja undrar om detta är sant
Livet ger mig kalla kårar, blundar men ser bara dina långsamma tårar
Då vi vandrar genom hand i hand i dödens land
Trevandes efter våra försvunna drömmar i en
Postition Kyrkogård

Det gör för ont att leva/Det gör för ont att dö
Var ditt motto när du långsamt kröp över min kropp
Vad har ditt liv gjort dig/Nej
Det är jag som gjort livet åt åtölj
Livets tro och hopp såldes till en lott
Likt terpetin döver smärtan andvänder jag dig som min kick heroin
Du är min drog, för att slippa förstå
Att det är inte dig jag älskar
Ett svek mot mig själv, då vi letar försvunna drömmar i en
Postition Kyrkogård

Drömmarna slutade vid ett andetag vid din grav
Rocken fladdrar ikapp med halsduken i vindens dötysta minut
Tårarna rinner långsamt i ett race ner för min kind
Ensam kvar då inget skydd eller lager finns
En kamp inuti om livets chans
Kyrkogården andas sorg, och du tittar på mig från ditt håll
Munnen din formas efter jag älskar dig
Men vinden tystar dina ord och ensam står du kvar
Med dina drömmar och det lilla löfte som jag gav
Postition Kyrkogård