fånga dagen
ja men med vad ska man fånga den?

snart släpper isen på sjön
i strandkanten först
då slänger jag i min mjärde
och fångar aprilhimlens förbiglidande moln

fortfarande har vi varandra kvar
jag håller din hand
fångar stunden vi får

och lille man
i ditt spontana skratt
fångas ögonblicket som en solkatt

dagen
stunden
ögonblicket
lever i det obeständiga
föränderliga
som blänket i vattenytan
en vild fågel som slutar sjunga när den sätts i bur
en kärlek som aldrig
aldrig
kan ägas och tas för given
 
den intensiva
smärtsamt jublande närvaron
i ett nu som redan är på väg bort

men är

i ödmjukhet
amen