Jag går igenom så tysta rum
och jag blir så stum
fylls av det till varje tum

Söker efter den, som var
där förr i alla dar
men så tomt nu
ingen alls är kvar

Stegen ekar
och jag tvekar
och mig själv nekar

Att sökande leta och säga ack
efter den, som stack
istället säger jag, du tack

Cyklar till stan
köper en tulipan
sätter den sen på mitt bord
där lyser den hela dan

I ensamt majestät så flott
och jag minns inte alls den, som hade så brått
för en ny vision mig har nått
och helt plötsligt mår jag igen så gott