de nedbrytande krafterna
arbetar långsamt
med mycket dyrbara verktyg
den gyllene buren
är ingenting annat än ett fängelse
din gåta är nyckeln

i början skrapar de kyligt på ytan
isolerar med tystnad
hackar in ett stämjärn
slår (kärleksfullt!)
in till skammen
där processen startar

flykt bereds
och inhiberas
lust bereds
tillfredsställs och sviks
du är hela tiden på väg bort
från dig själv

efter några decennier
triumferar de nedbrytande krafterna
inifrån
i kroppens gradvisa sönderfall
viljans uppgivenhet
hjärnans förnekande
och kärlekens sotdöd
du är gammal
ingen avgör det mer kompetent än du

sanningen ska slå dig i ansiktet
med fadermordets rening

ge akt!
ända in i döden
kommer du att försöka förstå
andra
för att genom dem få en ledtråd till dig själv
och det håller dig vid någon sorts liv
din berättelse
där sista ordet ännu är outsagt