Redan medlem?
Logga in
Drömsonett...
I mörkret lovar dina kyssar, dig, och skägget killar kinden, hakan. Nu handen trevar uppå kalla lakan, i sömnen, ligger älskad jämte mig.
Vart leder vägen? Finnes ingen ro? Att välja kärlek giver inga slantar, ej kickar, eller hoppen utför brantar. Nej, endast rummen formar eget bo!
Jag väntar, låter åren fylla livet tills hetsen pressat dig till lugna dagar, när landets sköna marker läker allt.
Jag hoppas detta brevet bliver skrivet och lyckan flyktar via dessa hagar, där värmen stannar, utan känna kallt.
(c) tk.
Bunden vers
(Sonett)
av
thyra
Läst 291 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2010-04-05 01:46
|
Nästa text
Föregående thyra |