Solstrimma på en trasmatta
hon lever i sin egen värld för att.
Ett monster med blod i sina spår besudlar.

Hon lever nästan inte alls
bara en stund i taget
tills nästa natt

då själen lägger sig
uppe vid tacket
och ser på när

Monstret kommer
tar hennes kropp
i besittning

Hon är sju år
och livet är kallt, tomt
som hennes hjärta

Monstret har tagit
hennes barndom
hennes lust att leka

Hennes liv är inget värt
för mannen som tar hennes
barndom och besudlar den med död.