Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag är rädd

 

jag är rädd
det erkänner jag
rädslan kryper in i märg och ben
som rå fukt i ett oeldat hus
rädslan förlamar mig
mest när jag försöker låta bli att tänka på den
när jag vänder bort mitt ansikte
och tittar åt annat håll
kryper den närmare inpå
och trevar med beniga fingrar
i min hjärna
belyser mitt ansiktsskelett
med röntgenstrålar
jag är skrämd
lamslagen
förnekande
rädd




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 201 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-04-16 21:24



Bookmark and Share


  Eva Langrath VIP
Din text får mig att känna kylan ända in i märgen och får mig att tänka till om olika rädslor, rädslan som vill få oss att krypa och gömma oss för att inte ta upp kampen mot det onda, rädslan när andra gör oss illa, panikångesträdslan som bara kommer och mång många fler rädslor som möter oss på livets väg. Mycket stark och välskriven text. Tack.
2010-04-17

    ej medlem längre
och rädslan för rädslan ...
mycket bra skrivet om värsta fienden
2010-04-17

  Unto S
Man var rädd när man var liten. Rädd att något skulle hända mor, far, syskon, kompisar, eldsvådor och krig. (Jag föddes när ryska bomber föll över våra hus.) På 70-talet var man inte rädd. Då ville man till och med offra sitt liv för andra människor. Sedan fick man egna barn och rädslan kom tillbaka. Nu är ungarna stora men rädslan har inte släppt helt. Det finns tusentals ungdomar som inte har någon framtid. Och Alliansens politik gör det inte lättare. ”Arbeit macht frei” är en bekant skylt. Tänkte på Alliansvarianten av samma skylt ”Arbetslinjen macht frei”. På förstasidan på Sydsvenskan idag finns en bild där tusentals ungdomar står i lång, lång kö för att söka de 250 jobben som erbjuds av ett möbelvaruhus. Kön såg ut som en kö i ett koncentrationsläger där ytterst få kunde klara sig. … Bra dikt Måna!
2010-04-17

  Lili Samuelsson VIP
man måste stirra den i vitögat
annars blir den såhär, som du beskriver,snyggt
2010-04-17

  Elaine.S VIP
Hur värjer man sig...hur vänjer man sig mot rädslans starka kraft...Det här är verkligen en "märg och ben"-text...
2010-04-17

  Johan Bergstjärna VIP
Den där irrationella diffusa rädslan som kommer som ett spöke inombords... jag kände den idag, men jag lyckades bli kvitt den...
Det enda jag är rädd för är den där rädslan själv, den smygande... som du så slående beskriver.
2010-04-17

  aol
ruggigt bra skriftat,
2010-04-16

  Larz Gustafsson VIP
Jag minns hur det kändes.
Obs. Detta är INTE en von-oben-kommentar!
2010-04-16
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger