Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Drömsömn och blå tankar (inget är verkligt)

Oavbrutet flyter de iland
en efter en
de blå tankarna
fjäderlätt, blytungt
fallna från bruten himmel
drömda fragment mellan ebb och flod

 

Oundvikligt märker dimmorna
vitblek kind
tårar av en annan tid
avlägsen är sången och dansen
tystnaden efter solmogna droppars poesi
blygrå tankar går till vila mot sömnlös horisont

 

allt är i rörelse
stranden är tom och öde
barnen vaknar vilse i hopplösheten
smärtan är oundviklig liksom regnet som faller
solen föds bortom horisonter,något värker sig levande

 

 


Fri vers av Rolfsdotter
Läst 304 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2010-04-22 19:59



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Något värker sig levande...Ja, egentligen är det ju precis så det är, att allt som blir till föds ur en Smärta. Och solen går trots allt också Upp. Det finns en drömsk känsla i den här texten. Blå tankar som kanske inte alltid är så angenäma att känna, men som likväl alltid finns där ändå. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka denna dikt, men som det också sägs så är ju smärtan oundviklig. Den tillhör själva livet, och ibland känns såväl sången som dansen så väldigt långt borta. Då kan det verkligen vara skönt att slumra in och för en gångs skull slippa sömnlösheten.
2010-04-29

    Melona
Åh, jag upplever någon form av gammaldags poesi, rytm när jag läser dig. Det är vackert, skört och sorgset längtande. Som att vilja pussla allting helt. Tycker om andra stycket mest och väldigt mkt.
2010-04-23

  stenen/ Yv Ericsson
Vacker poesi ur en vårlurad dag. bra!
2010-04-22
  > Nästa text
< Föregående

Rolfsdotter
Rolfsdotter