Knopparna sprack upp i natt
De ljusgröna skiftningarna speglas i iris
Våren väller fram under fjolårslöven
upp genom asfaltssprickor
ned för forsarna
och in under huden på tjejerna vid husväggen

Jag antar att blåsippans falnande färg
tyder på att den långa vintern
redan passerat
Runnit iväg med den trögflytande vårfloden
på jakt
efter den sälla Atlanten

Du blev kvar där
på andra sidan snöfallet
Ändå kan jag ännu känna
din blick bränna min solsmekta hud
och mitt kristalliserade blod
börjar genast dansa
genom läckande ådror

Överdimensionerade solglasögon
gör det omöjligt för andra
att läsa min sorg
Sorgen över orden som du höll i din hand
men som jag lät ligga kvar
Trots att varenda nervtråd
isade av vanmakt
Men de orden var inte för mig

Grässtråt kämpar upp ännu en millimeter
och livgivande solstrålar
speglas i nytvättade fönster
Men allt jag ser är gulnande löv
och din siluett
den där kvällen
När jag gick hem till mig
och du gick hem till er