Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Detta är en av min farfars gamla dikter


Till min kära

Jag har letat efter ömhet och kärlek
men ingenstans fanns det att få.

Jag frågat alla jag mött,
om den väg jag skulle gå.
Men det var endast stängda portar
till de hjärtan jag bankat på.

Jag fortsatte envist att söka
tills en dag jag mötte dig.

Du- var svaret på alla mina frågor
och en öppen port för mig.

Ditt hjärta var kanske lite slitet av törnen,
vassa som mitt
och allt blir så ömkligt litet.

Men det lilla jag har är ditt.
För hjärtan som delar öden
och stormars hårda slag.
De vet att ur själva döden skall stiga en morgon dag.

Och hjärtan som lär sig sjunga
i en värld,
om och av skuggor grå,
de vet att bördor aldrig blir tunga
om blott de delas av två.

Ser du,
jag skulle vilja ge dig gods och guld,
min kära.
Jag skulle vilja ge dig kärlek,
lycka,
makt.
Allt det vackra vi se jorden bära.
Allt det vill jag ge dig i dess fulla prakt.

All min längtan,
åtrå och mitt hjärta.
All min fröjd och glädje tag.
All min brinnande fördolda smärta.
Allt för allt,
min kära emot tag.

Varje skälvning genom mina lämmar.
Varje andetag jag andas här.
Vart begår mitt sinne söker känna.
Tag det du- som jag har kär.




Övriga genrer (Översättning) av Bellia
Läst 316 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-05-02 11:15



Bookmark and Share


  Anna*
Slutet är klockrent och skulle kunna stå ensam i en dikt för sig:


Varje skälvning genom mina lämmar.
Varje andetag jag andas här.
Vart begär mitt sinne söker känna.
Tag det du- som jag har kär.
2010-05-02
  > Nästa text
< Föregående

Bellia
Bellia